Religion och Nationalism
USA:s appellationsdomstol beslutade häromdan att det inte stred mot landets konstitution att amerikanska sedlar bär citatet "In God We Trust", samt att det inte är något fel med den "Pledge of Allegiance" varje Amerikanskt skolbarn måste svära varje dag. Denna trohetsed till den Amerikanska flaggan lyder;
"I pledge allegiance to the flag of the United States of America, and to the republic for which it stands, one nation under God, indivisible, with liberty and justice for all."
Vad som är förvånande med denna textrad är inte dess starka nationalistiska drag (det är snarare förväntat), utan att man svär trohet till "en nation under Gud". Vad vi kan dra för slutsatser från denna ed är följande; det finns bara en gud. Det finns bara en nation som helt underkastar sig denna gud och därmed är en odelbar (indivisible), frihetsälskande nation som endast står under gud.
För det första, detta skapar ett konstitutionellt "privilegium" för monoteister, deras synsätt påbjuds av konstitutionen och bryter den moderna normen om att separera religion och staten. Jag försöker sätta mig in i hur det känns för till exempel en invandrad buddhist vars barn är tvungna att erkänna en annan religion i samband med sina studier. Det är antiproduktivt för bevarande av traditioner och kulturer och en väldigt påhoppade assimilation som jag är glad aldrig skulle accepteras i Sverige.
Vi måste också tänka på den propagerande faktorn detta får; är det konstigt att den stereotypiska Amerikanen ser sitt land som förmer än andra länder när de som barn dagligen matas med denna nationalism? Man svär sin trohet till flaggan, till staten. Mentaliteten som skapas är förvisso väsentlig för den enorma militära kraft USA uppbådar, men är det verkligen etiskt korrekt? Jag själv känner inga direkta skyldigheter till Sverige som en nation där mitt liv kommer i andra hand och nationens framtid i första hand. Bara för att jag råkar vara född på den mark de påstår sig äga äger dom inte mitt liv. Det är av just den anledningen jag är överlycklig över det slutgiltiga avskaffandet av värnplikten. Visst måste man erkänna att nationen fostrar en med skattefinansierade medel, men det ger inte nationen rätt att kräva tjänster av individen. En sådan byteshandel kräver en ömsesidig överenskommelse; staten kan inte betala mig för en framtida tjänst under min uppväxt när jag inte är mogen att förstå vad det är som krävs av mig.
USA har inte värnplikt, men ändå består den totala militära styrkan av över en miljon människor. Jag tror att det till stor del är den nationalism som propageras som står bakom detta, en mentalitet inbakas i utbildningen som skapar en vilja att tjäna sitt land och om nödvändigt: dö för sitt land. En del kanske till och med ser sig som Guds krigare, något som inte ligger långt borta om man ser USA som Nationen med stort 'N' under Gud. Hur är detta annorlunda från militanta gruppers metoder? Ta talibanernas metoder som exempel: de Heliga Krigarna matas med löften om att de strider för gud och vad de gör är Jihad och en belöning väntar i efterlivet.
Religion ska hållas isär från staten och skolan, det är många överens om. Vad jag gärna skulle se är att fler länder jobbar för att minska konstitutionell nationalism likaså. Om någon vill bära den svenska flaggan och drömmer om att strida för Sverige får han göra det. Om någon annan vill tro att Gud skapade världen på ett visst antal dagar får denne självklart göra det. men skolan och staten ska inte ha tillåtelse att påtvinga barn och ungdom religiös eller nationalistisk propaganda.
