Kapitalismens frö, och kapitalismens strävan



Följande inlägg består utav en sammanfattning av de stora förändringar som hände under renässansen som banade väg för det morderna samhället i form av en uppsatts jag skrev för skolan. Jag har även lagt till ett stycke där jag går vidare och talar om den kapitalism som under renässansen började utvecklas.

 

Renässansen startade som en idé, en slags rörelse. Den betonade den enskilda individen och kvalitativa värden hos människan. Det här tankesättet spred sig och påverkade till stor del utvecklingen under renässansen. Ett tydligt exempel på det är hur kyrkans makt tvingas tillbaka, människorna ifrågasätter den sanning kyrkan påstår sig ha. I och med  att protestantiska religioner anammas av många Nord Europeiska och Väst Europeiska länder har man inte heller längre en högste man inom kyrkan som förfogar över makten kyrkan utövar.  Tron på en himmel och ett helvete bleknar och kyrkan har inte alls samma okränkbarhet, något Gustav Wasa bevisar när han skändar kyrkor för att få pengar att betala sin armé med.

I samma veva som kyrkans absoluthet började ifrågasättas började ideologier och världsåskådningar diskuteras, framför allt ur renässansens typiska tidigare nämnda humanism. Man ansåg, helt tvärtemot hur det var på medeltiden, att jaget i första hand skulle bejakas. Detta ledde fram till idéer om att alla människor har lika värde och där hittar man en grogrund för demokratin, trotts att det tog många år innan den etablerades. Denna nya frihet för diskussion och åsikt kombinerat med de prestigeidealen som fanns ledde till en mycket starkare vetenskaplig nyfikenhet än vad man hittar på medeltiden. Men en del gamla troll spökade fortfarande; efter att Galileo Galilei publicerat idéer om en heliocentrisk världsbild blev han  åtalad för kätteri och dömd till husarrest av den katolska kyrkan. Empirismen började även den växa fram när man ville hitta de sanningar kyrkan inte kunde besvara eller kring de punkter kyrkan hade uppenbart fel.

På grund utav att man ser många moderna värden växa fram under den här perioden räknas renässansen ofta som början på den moderna eran.

 

När kyrkan tappade makten växte kungens makt, och han insåg värdet i att behålla och utvidga den. En stark centralisering genomfördes därför i flera länder i Europa och kungen fick mer direkt makt. Våldet centraliserades även det när ett så kallat våldsmonopol infördes för att motverka inre stridigheter i länderna, endast kungens armé fick existera. Ur det här växte så småningom nationalstaten fram, det som vi tänker på när vi refererar till länder; ett folk som bor inom ett område med fasta gränser där gemensamma värden och mål delas.

 

I och med att den vetenskapliga utvecklingen nu tilläts gå framåt, med etableringen av astronomi och liknande blev det lättare för Européerna att färdas på havet. Handeln med öst var som under medeltiden mycket eftertraktad men det fanns en del länder där emellan som till exempel det Osmanska Riket som förhindrade transport över land. Detta gjorde att en vattenväg till Indien var mycket eftertraktad, något som blev starten för den kommande tidens upptäcktsresor och i pga. att värdefulla resurser hittades även koloniseringar.

Dessa resurser hade ett stort värde i "den gamla världen" och borgarna insåg att de kunde tjäna på denna handel om de själva tog in varor till landet och sålde. Man "investerade" då i denna handel genom att betala för skeppet som sänds ut med förhoppningar om att det ska återvända med varor och resurser som kan sälja för ett pris högre än vad som först spenderades. Handeln som växte fram koncentrerades i länder med möjlighet till sjöfart; det vill säga länder längs kusten. Stora städer och växte fram i och med handeln; handelsmannaklassen etablerades och allt fler kunde leva som borgare och försörja sig genom handeln. Detta förstärkte den centralisering kungens nya grepp om makten innebar eftersom att de stora städerna och då inte minst huvudstäderna var utgångspunkter för den handeln inom landet de allra flesta började bero på.

Detta beroende kommer ifrån de förändrade förhållanden på gårdarna runt om i Europa. Mot slutet av medeltiden var förhållanden dåliga med svält och sjukdom vilket ledde till en drastisk befolkningsminskning. När befolkningen minskade räckte den tidigare bristande matproduktionen till så att de allra flesta fick det bättre ställt, många kunde även sälja överskott och därmed få in pengar. Detta tillsammans med de nya idealen som spreds söderifrån jag berättade om i början fick den vanliga människan att försiktigt börja inhandla förnödenheter istället för att producera allt själv. När man nu kunde köpa en del varor tillät det specialisering; istället för att producera mat själv kunde man tillverka annat och sälja det för att köpa mat och förnödenheter. Allt detta var ännu en motor till den framväxande handeln och etableringen av en pengabaserad ekonomi.

 

Sammantaget är det framför allt handeln och den globala kontakten i växelverkan med de liberala och humanistiska idéerna som karaktäriserar renässansen och till mångt och mycket skiljer den från medeltiden. Man hittar där frön till de system vi idag har i västvärlden och jag skulle vilja säga att renässansen var epokbildande och definitivt unik  nog att särskiljas från medeltiden.

 

Här slutar uppsattsen

 


 

 

Det är utifrån det här våran moderna värld har skapats. Kapitalismen växte fram genom handeln och spreds just pga. de koloniseringar och exkursioner som låg till grund för denna handel. Kapitalismen är sådan att den genast slukar alla samhällen kring sig genom att där det finns resurser som det lönar sig att utvinna, de områdena gör kapitalisten allt för att lägga vantarna på. Det är just det som lett till den globala koloniseringen samt moderna företags giriga utnyttjan av resursrika länder vars befolkning (ironiskt nog och i direkt följd av just denna kapitalistiska utspridning) är fattig och utmärglad. Den omättliga kapitalistiska organismen har nu snart slukat alla de resurser vi kommer åt på jorden och dess blick riktas allt mer ut i universum.

 

Kapitalismen är, trotts allt negativt den skapar, bränsle för vetenskaplig framgång. Vi behöver fråga oss själva hur högt vi egentligen värderar denna vetenskapliga framgång när vi debatterar om en jämställd värld där alla har goda ekonomiska möjligheter.

 

Kapitalismen kan inte existera om inte kapitalet till stor del ligger hos en liten skara människor medan den resterande mänskligheter utnyttjas för att förvalta detta kapital och gärna utöka det. Som jag antagligen har argumenterat om i tidigare inlägg är det viktigt att tänka på att ett kapitalistiskt företags enda drift är att öka vinsten. En ökad vinst kräver att löner hos anställda pressas så lågt som möjligt utan att andra aspekter som påverkar vinsten.

 

Till exempel är det inte svårt att förstå att hårt drivna slavar skulle ge högst effektivitet i förhållande till vad deras "driftkostnad" är. Ett företag som säljer varor tillverkade av slavar skulle dock bojkottas av många länder så det är inte fördelaktigt för företagen att använda sig av slavar i dagens förhållanden utan man utnyttjar billig arbetskraft i u-länder där lönerna och arbetsförhållandena är värdelösa. De flesta företag har dock bättre avlönade arbetare, men det ur vinstsyfte. Den image företaget visar upp påverkar till stor del vinsten så många kapitalistiska företag skapar idag bra förhållanden på de flesta nivåer. (Undantagen är då industrier som utnyttjar billig arbetskraft).

 

Trotts det får man aldrig glömma att kapitalismen alltid jobbar emot största möjliga vinst. Även om den inte innebär en arbetarklass som lever på existensminimum trycker den konstant åt det hållet så fort förhållandena i världen tillåter. Om demokratin och den upplysning vi har i västvärlden idag skulle börja förfalla är det mycket möjligt att produktionen förläggs i utvecklingsländer hos de allra flesta företag och det skulle kunna pressas till den nivån då denna av kapitalismen undertryckta arbetarklass återuppstår i västvärlden efter att ha upplevt en progressiv förbättring där de senaste 100 åren. Kapitalismen är en best som hungrigt iaktar den riktning världen följer.


 

 

-David Ramnerö

 


RSS 2.0